Att möta varandra i nuet

Det som hände i gruppen var att det förflutna suddades ut för en stund, de gamla tolkningarna fick inte lika mycket utrymme och ni mötte varandra med helt nya beteenden.

Du jobbar med samma kollegor år ut och år in. Det har gett dig en bestämd bild om hur de är som människor. Efter alla år tillsammans känns de så bekanta att du med ganska stor säkerhet kan förutsäga hur de kommer att agera och prestera i olika situationer. Men så händer något…

Nu möts ni i ett utbildningssammanhang och kommer i samma träningsgrupp med en utbildningsledare som skoningslöst utmanar er att tänka nytt kring er själva och kollegorna. Två dagar ska ni hålla på och på programmet står det påverkansstilar. Alltså teori och praktik i hur ni kan utveckla ert sätt att utöva inflytande i organisationen.

Ni förbereder er på egen hand grundligt till övningarna i gruppen. Situationen är att ni ska göra flera rollspel och spela mot eller med era kollegor. Syftet är att ni ska träna på att utöva inflytande på en grupp. I övningen finns det ett givet scenario som ni utgår ifrån.

Någon av er ställer sig upp och gör med sitt rollspel så där otroligt bra ifrån sig. Kollegorna har aldrig sett något liknande från den här personen tidigare. Under bråkdelen av en sekund därefter är allas munnar vidöppna som hos abborrar innan förvåningen släpper. Stämningen i rummet går i ett slag från något bevakande och återhållsam, till fjäderlätt och uppsluppen. Feedbacken mellan alla från övningen blev så där äkta och givande. Hela gruppen hade blivit överaskad av både sig själva och varandra. Plötsligt stod ni där med en ny uppsättning verktyg och testade era nya beteenden inför varandra.

Det som hände i gruppen var att det förflutna suddades ut för en stund, de gamla tolkningarna fick inte lika mycket utrymme och ni mötte varandra med helt nya beteenden. Klimatet blev öppnare och öppnare ju längre utbildningen pågick och skratten blev många. Det blev tillåtet att göra bort sig och ur det kom modet att våga. Ni möttes i nuet med liknande förutsättningar där de gamla jobbrollerna fick mindre utrymme.

Detta hände i förra veckan i min grupp på utbildningen som jag höll i grunderna i påverkan, Influencing fundamentals.

Min lärdom från den här utbildningen blev;

Skippa tolkningar från det förflutna och möt varandra i nuet. Exakt som de personer vi är här och just nu. Det ger jobbrelationerna en helt ny dimension.

Personligt ledarskap

En relativt enkel insikt när det gäller personligt ledarskap är att det är detsamma som personlig utveckling. För att utvecklas i det personliga ledarskapet behöver vi kontinuerligt växa som människor.

Att leda betyder att flytta sitt fokus från sig själv till de man leder och visa vägen. Att förstå sig själv, kunna bygga förtroende och motivera andra blir då av största vikt. För detta krävs en stabilitet och en trygghet som kommer av att man är förankrad i sig själv. Vem man är. Vad man vill. Vad man tror på. Att leda innebär att ha inflytande. Det innebär ett ansvar. För det du gör har en påverkan för både dig själv och andra.

Vi behöver alla vara ledare, oberoende av vad det står på visitkortet. Ledarskap börjar med vårt inre ledarskap. Det som finns inom oss själva. När vi utövar ett förankrat och inre ledarskap kan vi påverka andra, visa engagemang, och stötta som de vi verkligen är. När vi gör det startar en naturlig process, vi utvecklas inte bara som ledare, utan även som människor. Här blir vi den typ av ledare som blir till föredömen för andra. Vi får naturliga följare och lämnar ett positivt avtryck.

En relativt enkel insikt när det gäller personligt ledarskap är att det är detsamma som personlig utveckling. För att utvecklas i det personliga ledarskapet behöver vi kontinuerligt växa som människor.

Vad vill jag då säga med detta? Jooo… En god början till inspiration och utveckling kan vara en workshop eller utbildning. Kika gärna bland vårt utbud för våren och sommaren 2013: http://authentic.se/pdf/Ledarskapsutbildningar_katalog_Authentic.pdf 

Önskar er en fin helg!

Kundcase

Framgångsrika ledare är oftast väldigt bra på att skapa tillit och förtroende. Dessa ledare når ofta ut till sina följare genom att de i alla lägen varit transparenta och talat sanning. Genom detta får de många ambassadörer som bekräftar deras personliga varumärke fyllt av tillit.

Att skapa tillit och förtroende kan förstås även ske genom vanliga varumärken. Lidl står för något, och Östermalmshallen står för någonting annat. Förstås. Även om de har gemensamma varor innanför dörrarna.

Ett effektivt sätt för företag att bygga mera tillit och förtroende i sina varumärken är att använda sig av kundcase. Skribent för kundcase

Ett väl formulerat och underhållande kundcase beskriver i redaktionella termer den resa som dina kunder gjort tillsammans med dig. Syftet är att ge ett tydligt bevis på det värde som ditt företag har bidragit med.

Kundcase är särskilt nyttiga om du presenterar dig själv och din produkt inför en ny kund. För en sak är säker. Bortom braskande färgbroschyrer och saltade Powerpoints kommer kunden till slut att ställa sig samma fråga; Är allt han säger verkligen sant? En serie kundcase där andra företag ger sin positiva berättelse av dig och dina produkter ger kunden svar på just den frågeställningen.

I kundcase beskrivs kundens problem före ert samarbete. Det kan även handla om deras urvalsprocess och vad som ledde till deras beslut. Kunden får dessutom med egna ord berätta om just sin upplevelse av ditt företag. Sedan konkluderas allt med hur det gått senare och vilka fördelar deras investering tillsammans med ditt företag inneburit.

Att anpassa kommunikationen är viktigt när det gäller att skriva kundcase.

Några frågor du bör ställa dig före är:

  1. Vem är avsändare och vilka värden vill du kommunicera i dina kundcase?
  2. Vem tror du läser ditt kundcase? Är det en VD, CFO, CIO eller annan beslutsfattare?
  3. På vilken nivå skall språket i caset läggas på? Löst, ledigt, kul eller seriöst?
  4. Vilket är det viktigaste budskapet? Return On Investment eller service?
  5. Ska kundcaset bygga förtroende för en lång säljprocess eller ska det bidra till avslut här och nu?
  6. Skribent för kundcase

Användningsområdena för kundcase är många:

  1.  Skriv ut kundcase för säljsamtal och mässor.
  2.  Bifoga kundcase med offerter.
  3. Skicka kundcase med mail till potentiella kunder.
  4. Publicera kundcase och gör dem sökbara på Google och driv trafik till din webbplats.
  5. Använd kundcase för att förstärka PR-budskap.
  6. Visa kundcase för samarbetspartners och investerare.

Det är svårt att peka på andra marknadsföringsverktyg som är lika multieffektiva för olika målgrupper. Dessutom har dina kundcase en sällsynt lång livslängd jämfört med andra marknadsinvesteringar.

Lycka till med att använda dina egna kunder som referenser. Det är garanterat en mycket god investering.

Per Appelqvist

 Offert på kundcase

Exempel på kundcase

Skribent för kundcase

 

 

Tankar om drivkraft

Detta med att gå till jobbet är fascinerande. Vare sig det är regn eller solsken går vi dit, eller vi förväntas i alla fall göra det. Vi går också till jobbet även om vi är ledsna, glada eller till och med om vi inte känner för det. Så om vi tar oss dit för att vi vill eller måste är högst individuellt.

Vare sig vi drivs av att gå till jobbet och göra det vi gör eller skala en banan för att vi är hungriga så är det våra triggers och det vi antingen vill uppnå eller undvika med att arbeta som styr varför vi gör det vi gör. Det är  ruskigt intressant. Tycker då jag…

Så en av mina drivkrafter är just drivkraft. Varför gör vi det vi gör? Det är så spännande och fascinerande att det blivit ett yrke tillsammans med min fina fru Therese. Nåväl, det enda som är säkert med framtiden är ju som bekant att den är osäker. Idag hade jag hade förutspått en flitig och arbetsam dag på kontoret men istället hände en massa annat.

Vaknade upp på morgonen och mådde pyrt. Sjuk alltså. Men det hindrar inte att jag är lika dum som många andra som går till jobbet ändå. Jag ryckte istället till mig datorn för att boka en tid på bilprovningen till nästa vecka. Och vad såg jag.. jooo en tid om bara 20 minuter på stationen några hundra meter bort. Så jag begav mig raskt dit.

Det visade sig bli en av de trevligare av alla besiktningar jag varit på.  Idag var det ingen sur farbror i grön rock med ishacka. Nej, istället en rasande trevlig ung man som var mer intresserad av mig som person än bilen. Vi hade hur sköna samtal som helst om bilprovningen, livet och meningen med jobbet.  Såklart kunde jag inte låta bli miljonfrågan.

Vad är det bästa med att vara besiktningsförrättare?

Svaret var så långt ifrån trasiga ljuddämpare och glappande hjullager man kan komma.

– Tja, det bästa av allt är alla människor. Du förstår skenet bedrar ofta. Den fattige kan åka Mercedes och styrelseordföranden i börsbolaget kan komma i en gammal hög. Inget är vad man tror om folk och deras bilar. Jobbet är inget speciellt, men som sagt folk öppnar sig när jag frågar vad de gör annars. Då trivs jag!

Sjuk men på ett riktigt bra humör satte jag mig i bilen och åkte mot kontoret. Besiktningen då? Blankt papper såklart! 🙂

Illamåendet tilltog och på kontoret kom jag på att jag kunde ringa sjukvårdsupplysningen. Efter att ha förklarat min fråga menade den mycket trevliga syster Cecilia i andra änden att det nog var smartast av mig att uppsöka närmaste sjukhus och ta några prover. För säkerhets skull! Så då gjorde jag det.

På britsen under provtagningen missade syster Lisa ådran på min högra arm och hon letade en ny på den vänstra istället. Under tiden fick vi gott om tid att prata om vad som var bra och dåligt med just hennes jobb. Jag var ju uppvärmd i frågan av Svensk Bilprovning. Jag fick veta att det var bättre betalt i Norge, det var stressigt, att man ibland inte ens hann äta. Dessutom kunde faktiskt patienterna vara rejält otrevliga när de var frustrerade och pockade på uppmärksamhet. Så jag undrade:

– Du menar alltså att jobbet har alla nackdelar man kan tänka sig, men du vill inte byta?

– Nej verkligen inte, jag skulle aldrig kunna tänka mig att sitta på ett kontor.

– Så vad är det bästa med att vara sjuksköterska?

– Att jag kan göra skillnad, och att mitt jobb faktiskt betyder något för andra, det är det som är hela grejen menade Lisa.

Jag kunde inte annat än att både förstå och hålla med. Så länge vi faktiskt har till det grundläggande som vi behöver i tillvaron är den ekonomiska belöningen när det kommer till kritan för många väldigt sekundär. Inklusive för mig.

En tes jag verkligen tror på är att de flesta av oss får en injektion i sin drivkraft när de kan bidra i ett större sammanhang och ge till andra. Såklart kan en fet bonus ge en kick men en ganska kortvarig sådan. Ofta tror vi att vi drivs av olika yttre belöningar men de riktigt betydelsefulla kommer ur helt andra saker. Fascinerande! Det är dessutom en extremt god idé att ta med sig datorn till sjukhusets väntsal!

Autenticitet den nya tidens framgångsfaktor

Kunskap är makt sade den brittiska filosofen Francis Bacon för över 400 år sedan. Och ingenting kunde vara mer rätt. I alla fall inte då. Faktiskt höll den gode Francis citat sig aktuellt ända fram till att världen rycktes med i kanske mänsklighetens största uppfinning hittills; Skapandet av vad som idag är fenomenet internet.

Tack vare internet har ju alla människor kunskap om vad som helst. Det spelar ingen roll om det är hela universitetskurser, inspirerande föreläsningar eller ett youtube-klipp som beskriver hur du byter däck på bilen. Internet har på många sätt gjort vår tillvaro mer jämlik. Så vad händer om en stor del av jordens befolkning plötsligt har tillgång till massor av kunskap? Vilka är det som står ut i ett samhälle där alla vet mer och där högskoleutbildning inte längre är en säker jobbgarant? Eftersom samhället och arbetslivet genom internet har blivit så transparent så innebär detta att arbetsgivare nu börjar uppmärksamma nya värden hos sin personal.

Långt före internets intåg i vår vardag, var det just de som satt på kunskap som var de stora vinnarna. För den vanliga arbetskraften gällde bara den klassiska piskan och moroten. I början av 1900-talet mätte man efter Taylors principer om att människor kan prestera effektivt likt maskiner. Utför ett monotont jobb så motiveras du av en belöning. Till viss del lever Taylors principer vidare men problemet är att människans komplexa sinne inte kan självmotivera sig under en längre tid. Om det förr i tiden handlade om den tunga industrin ser vi idag likheter med exempelvis moderna callcenters. Det gäller inte alltid men väldigt ofta handlar vardagen där om repetitiva arbetsuppgifter efter tydliga instruktioner. Följaktligen klarar tyvärr väldigt få människor av den här typen av jobb under en längre tid med bibehållen produktivitet och inre tillfredsställelse.

Senare gjorde IQ-testet sin entré. Nu handlade allt om det mänskliga sinnet som bärare av framgång. Det tydde förvisso på en form av logisk intelligens som är odiskutabel men ingenting om din egentliga förmåga att exempelvis leda och förstå din omgivning. Därpå kom det freudianska tänkandet och med det personligheten som en ingrediens och mätinstrument för framgång. I samband med detta kom även olika personlighetstyper och Myer Briggs i ropet. Inte illa även om en enkel slutsats är att personligheten är svårare att mäta och enklare att manipulera. Även om det var en framgång i sig att börja se nya egenskaper än de rent logiska och kunskapsmässiga.

Sedan började det hända saker när den emotionella intelligensen kom på agendan. Redan 1973 började McClelland forska på området. Han kom fram till att det var de emotionella kompetenserna som till skillnad från IQ och personligheten hade den största påverkan på outnyttjad jobbpotential. Kompetenserna empati, självdisciplin och initiativ gjorde enligt forskningen störst skillnad. Dessa ingår i Emotionell Intelligens (EQ). Vackert så och EQ:n börjar alltmer få den plats den förtjänar.

Men nu pekar mycket på att vi står inför ytterligare ett skifte. Igen. Att tiden är inne för att omvärdera synen på framgång och prestation. Det handlar om att det är måttet på autenticitet på arbetsplatsen som visar på störst mänsklig framgång och utnyttjad jobbpotential.

Vad tänker du?

Kommentera gärna!

P.S Bilden är hämtad från internet utan känd avsändare. Den visar Henry Fords legendariska löpande band i Detroit på 1920-talet. Frågor om de anställdas EQ och outnyttjade potential låg antagligen inte högst upp på den dåvarande personalchefens agenda. D.S

[facebook]
[retweet]